"Idag är första dagen på resten av mitt liv" stod det tryckt på ryggen på min gamla ridlärares väst. Just nu känns det lite som jag står där, vid första dagen på resten av mitt liv. Helt plötsligt  tog det slut på alla stora lopp och korta arbetsveckor, helt plötsligt började folk gå på semestrar och helt plötsligt får jag lite nya arbetsuppgifter och kollegor. Helt plötsligt var det bara knappt två veckor kvar innan vi åker till Japan. Nice.

Träningen rullar på, har dragit ner på långpassen nu till ca 1,5h en gång i veckan. Kommer öka de successivt igen fram till Lidingöloppet. Det är terräng som gäller nu, dels inför Vertex och dels inför Lidingö. Det så det ska vara, det är så man ska springa. Ut i skogen.

Hade ju bestämt att skippa Maran nästa år, men ett oskyldig utmaning en ljummen midsommarafton är ack så lätt att anta. I´ll be there, Lidingövägen -09.