Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Maria - 13 juni 2008 14:17

Det bästa med att jobba är känslan av få ledigt varje eftermiddag, för att inte tala om inför helgerna! Det är för mkt fokus på semestrar, man kan inte leva för 5v om året och känna sig nöjd med livet. Njut av varje dag istället, den tar inte slut kl 16.30 då arbetsdagen slutar. Det finns massa timmar kvar. (iaf om man som jag bara har mig själv att bry mig om)


Om ca 2h åker jag norrut, ska bli jätteskoj att hälsa på därhemma! Alldeles för länge sedan sist.. och så roligaste loppet i morgon, Indalsleden =)


Mamma, jag kommer 21.34 till Sundsvall.

Av Maria - 3 juni 2008 22:46

Nu är ju liksom målet med den här bloggen uppnått.. att skriva om träningen fram till maran. Funderar över om jag ska lägga ner eller fortsätta. Utmaningar finns det ju gott om, inte minst den väntande släktkampen på Lidingöloppet! Eller varför inte klassikern som väntar? Fast skriva om ett Lidingölopp på MittMaraton... nja, det blir ju inte helt rätt.


Jag ska sova på saken. Och sovdags är det, dagen har vart smäckad med aktivitet (för ovanlighetens skul...) Har kärat ner mig ordentligt i min MTB, irrade runt drygt en timme efter jobbet på småstigar i Vilsta och bara njöt. Sen for jag hem och hämtade golfklubban som jag lånat och så iväg och slog en hink bollar. Och ja, det går lite bättre nu! Fick lite tips under en prova på-kväll i Torshälla, och även om antalet missade bollar fortfarande är stort så finns det nu ett litet hopp någonstans. Sen hade jag massage, det är rätt skönt att stå och knåda en halvtimme.. efter det skulle jag och Lotta ut på en liten kvällstur på inlines, mötte upp en annan vän på vägen och den lilla turen slutade drygt 1,5h senare.


Så fullt ös var det idag, ska dricka en liter vatten och försöka varva ner nu så jag kommer i säng!


I morgon blir det jogging =) Längtar...

Av Maria - 1 juni 2008 20:21

Jaha. Då var det avklarat. Missade uppsatt mål med 25 minuter.. Besvikelse? Missnöje? Frustration? Nej för fasen, glädjen över att ändå passera mållinjen och äntligen få sluta springa kommer att sitta i minst en vecka till ;-) 


Kan ha vart det jobbigaste jag gjort under mina 24 år på jorden. Sammanfattning:

Starten- som vanligt ska jag klanta till mig bland startgrupperna, precis efter startskottet men innan startlinjen passerats fick jag för mig att skorna satt för löst, så jag började knyta om dem och när den lilla proceduren var avklarad så hade jag halkat bak en startgrupp...


km 1-3 - Till följd av proceduren ovan blev det ännu trängre än vanligt i starten, och de första 3 km gick åt för att undvika att trampa på någon och att själv bli trampad på.


km 4-10 - Underbara kilometrar längs strandgatan, gamla stan, söder mälarstrand. Det gick enkelt och jag njöt.


km 11-22 - Tungt. Benen blev tyngre och tyngre. Oroväckande tidigt i loppet. Magen bråkade, den gjorde ont och ville inte lämna mig i fred. Slutade dricka sportdrycken, avstod de annars så efterlängtade bananerna, höll mig blott till vatten...


km 23- började fundera över hur sjutton jag skulle ta mig i mål överhuvudtaget?


km 24 - En Baja-Maja underlättade min resa mot målet, tyvärr ej mer än tillfälligt.


km 25-30 - Fanns det möjlighet att fuska? Ta en genväg, en taxi, vad som helst.. 


(km 27 - baja-maja...) 


km 30 - OK, nedräkningen börjar...


km 31-35 - Tänk inte, känn inte, sätt bara ena foten framför den andra. Gärna med något som liknar ett frånskjut emellan. Det är jävligt simpelt,alla över typ 2 år klarar det.


(km 35 - baja maja) 


km 36-41 - Någonstans insåg jag att jag trots allt skulle klara det. Blotta tanken på stadion bar mig framåt. Jag springer, alltså lever jag...


km 41 - tro det eller ej, men det blev en baja-maja här också!


km 41- mål - Obeskrivlig känsla. Trots ett för länge sedan uppgivet mål hade jag ändå vunnit över min stackars sargade kropp. Jag tog mig över mållinjen med 5 minuter tillgodo mot förra årets tid och tillika mitt gamla personliga rekord. Och jag hade sprungit alla 42 kilometrar.  


Resten av kvällen är inte mycket att orda om, hann umgås lite med vänner innan jag somnade och så var den dagen slut!


Nöjd och glad med nya mål i sikte =)


 

Av Maria - 27 maj 2008 22:06

Nu går det undan, dagen med stort D närmar sig! Sista springpasset avklarades igår, ev blir det en mkt lätt sväng på torsdag... vad roligt det här är! Uppladdningen, spänningen, stämningen som trappas upp dag för dag.. verkar bli jättevarmt i år igen, men faktum är att jag föredrar det mot att gå och småfrysa innan och efter start.. satsar ju ändå inte på någon supertid. Under 4 timmar är som sagt mitt mål, och jag tycker att jag borde fixa det..


Har inget vettigt att skriva egentligen, håller på att packa ihop lite för jag ska låna ut min lägenhet från i morgon till på söndag... bröllopsgäster till en vän som säger Ja i kyrkan (förhoppningsvis) på söndag. Blir nog dåligt med uppdateringen här nu fram till lördag, så jag vill passa på att önska alla lycka till, ät mycket mat, drick mycket vatten och njut av de här dagarna!



Av Maria - 24 maj 2008 08:35

Lite bilder från Göteborg, och så vår nya soffa! Efter ca 3 månaders väntan och strul kom dom äntligen, soffgubbarna. Bar upp den och skruvade ihop den alldeles gratis som plåster på såren för den långa väntan. 2000 pix fick vi dra på priset också =) Vad gör det att vänta när jag ändå vart i Eskilstuna nästan hela tiden ;-)

Av Maria - 23 maj 2008 13:56

Är inte den här stunden skönast på hela veckan kanske? Fredag eftermiddag, man har precis skrivit klart i journalen på senaste patienten, plockat ihop på skrivbordet och stämplat ut. Nu väntar helgen, en helg i Stockholm utan löpning! Bägge saker var längesen sist... Det blir inte många fler pass nu innan Maran, F&S på måndag och så ett på onsdag tror jag..


Idag blir det ett besök på Runner´s Store, där jag förutom att dregla över alla löpkollektioner ska se om de säljer Maxim sportdryck. Tänkte vänja magen innan nästa lördag, göra vad man kan för att undvika alla tänkbara magåkommor som brukar dyka upp under de här långa loppen...


Snart kommer rapport från min långsamt fortskridande golfkarriär, har lite på G på den fronten.


Trevlig helg! 

Av Maria - 21 maj 2008 20:49

Alla har vi någon pryl som vi värdesätter lite högre än våra andra prylar som ligger och skräpar i skåp och lådor. Saker som vi känner uppriktig sorg över om de går sönder eller kommer bort, och blotta tanken att låna ut dessa till någon icke värdig får oss att kallsvettas och se i dimmor. Jag har tre sådana prylar som kvalat in på listan och en stark utmanare. Låt mig börja från botten:


Plats 3- Min Marmot regnjacka. Den är snygg, den är sportig, den är grymt funktionell, den andas och det är... ja just det, en regnjacka. Vilket betyder att jag kan vara ute i regnet utan bli blöt.


Plats 2- Min mp3-spelare. Den är rosa metallic, den är snygg, den är sportig och den gör mig glad. Visst, lyssna på naturen, det är nog så gott men oräkneliga är de antal gånger som musiken lyft mig fram på stigen. För att inte tala om alla sköna radiopratare som gör mig sällskap långt ut i skogarna.


Plats 1- Mina Asics DS Trainer. Dessa underbara skor som nästan ger mig rysningar då jag sticker ner fötterna i dem. Sitter som en handske på foten. Skulle kunna döda för dem.


Och så kommer vi till utmanaren!

Nämligen min nya MTB som jag köpt av en vän till en vän. Ny och ny, det var visserligen ett par månader sedan jag köpte den nu men vi hade en lång period då vi lärt känna varandra. Man kan säga att vår relation har fått mogna långsamt, från att gå ner med jämna mellanrum till källaren och bara se på den, till att känna lite på bromsarna, fingra på växlarna och nu slutligen ta ut den på lite turer på väl utvalda skogsstigar. Och relationen djupnar. Det är så himla kul om man hittar en bra stig, man tar sig fram på ställen man först inte trodde man skulle klara. Det handlar om att tro att det går och trampa på lite extra istället för att vara försiktig och mestrampa.  Fast det händer att självförtroendet sviktar i sista stund, man satsar allt och trampar på för att sedan få kalla fötter, ångrar sig och tvärbromsar så man liksom kör rakt in i den där roten istället för över den. En sådan manöver ger en slags katapult-effekt vilket i sin tur resulterar i en framåtvolt solo. Så visst finns det saker att jobba på i vår relation, men jag känner att jag är på god väg att ta även min cykel till mitt hjärta.

Av Maria - 19 maj 2008 20:58

Jag är trött idag. Ledde F&S efter jobbet, och som tur var var det flera som varit med i Göteborg så mitt något lugnare upplägg av passet togs tacksamt emot. Kändes dock bra, lite stela lår och tunga ben i allmänhet men helt ok.


 Nu har jag ätit, det blev spenatsoppa med ägg från glada höns som jagar daggmaskar ute i gräset. Köpte 20 st från en kollega så nu blir det äggfrosseri i veckan.


Vad var det jag tänkte skriva? Just det, trötter idag. Och jag längtar efter J. Två helger på vift blir tre veckor som gräsänkling... det är iaf två för mkt. Och jag längtar efter semester. Och eftar att solen ska komma tillbaka... men gnället till trots, jag mår så himla bra.


Snart är det Marathon. Nice


Ovido - Quiz & Flashcards