Det görs reklam för den "nya" barnkanalen som ska bli tillgänglig för alla. Barnprogrammen kommer i slutet av augisti att flyttas från SVT till denna barnens alldeles egna kanal. Dom har det bra, dagens kids. Eller? Nej, faktum är att jag blir lite upprörd över detta. Inte mkt, inte så jag går omkring och funderar speciellt mkt på det, men tillräckligt upprörd för att skriva några rader här. Då jag var liten (för jag är ju så stooor nu ;-) så var det Bolibompa på ettan kl 18.15, och på fredagar var det superlyx med Diseydags kl 20.00 Detta visste man, både jag och alla mina vänner, och det var något man såg fram emot. Man avslutade leken eller åt upp den där sista fiskpinnen för att få gå från bordet lagom till signaturmelodin till Björnes Magasin. Lite förväntansfull, skulle det bli Robert eller Annika som hälsade på Björne idag? Det gav en gemenskap med syskon och kompisar som satt lika fastnålade framför tv:n som jag själv, och jag antar att den där timmen eller vad det var även gav de vuxna en stunds andrum.

Men idag? En egen kanal, barnprogram 24h om dygnet, tillgängligt för alla. Vad för slags känslor skapar det hos barnen? Förväntan? Knappast... Gemenskap? Knappast... Snarare problem för föräldrar som måste sätta gränser för sina barns TV:tittande, sura griniga understimulerade ungar som inte förstår varför de inte får se på tecknat 3h i sträck när alla andra får det?

Jag antar att det är morgondagens chefer som håller på att växa upp, vana att få vad de vill, aldrig nöjda med det de får. Lyckliga? Nej, men framgångsrika!

Tänkte peppra er med lite bilder, dels från helgen som tillbringades på Mormor och morfars landställe utanför Sundsvall, dels från förra helgen i Eskilstuna. Helgen som var stod det målning på schemat, och med uppslutning av Mormor och Morfar, Danne, Matilda, Svante, Mamma och Pappa, Jag, Jens, morbror Håkan och kusiner Anna, Niclas och Angelica kunde det inte bli annat än succé. Härliga släkten vad kul det är att ses! En årlig jättesläktfest är ngt att göra till tradition!

En tom lägenhet känns så mkt mer tom än vanligt då man haft gäster som helt plötsligt åker hem igen. Usch, man känner sig ensamast i världen trots att det borde vara tvärtom efter en hel underbar helg fylld med umgänge, bad, sol, lek, kajak, akrobatik, mat och en och annan öl. Tack alla ni som var här, det var en grym helg helt enkelt.

Kände att jag inte ville vara kvar hemma, dels för att det kändes så ensamt men mest för att jag höll på att däcka i soffan. Så jag tog ut MTB´n, tänkte att jag skulle se om jag hittade rätt på Gyllenhjelmska leden som jag har lite planer på att springa i veckan. Väl där hade jag kommit igång och det är ju så himla SKOJ med cykeln i skogen, så jag tog en tur på stigarna i Årby. Kom fram till en liten fotbollsplan , såg rätt inbjudande ut där mitt i skogen... Av med dojjorna och så 16 korta barfotaintervaller. Lite handståträning (inspirarad av helgens konster) på det så kändes det som ett rätt bra Bakis-söndagspass, lagom för att tillbringa resten av kvällen i soffan och njuta av helgen som varit och alla fina människor som jag får umgås och leka med =)

Här är lite bilder från helgen!

Fick den här bilden från mamma och pappa som är på semester på Öland med Leo, min brorson. Frågan är om Leo är en hårding eller pappa en vekling?

Nu är pajen klar, det är sjukt mycket blåbär i den =)

Ibland är det bara så himla skönt att springa. När allt flyter och benen är lätta. Det blev 19.2 km tidigt i morse, höll 5.50-tempo så det var väl ingen hisnande fart men det kändes bra =) Första riktiga långpasset på flera veckor. Jetlaget börjar ge med sig, sover dock korta stunder åt gången och vaknar på tok för tidigt ännu..

Nu väntar grillning hos Johan, trots väderleksrapportens varning om regn så skiner solen och har så gjort hela dagen. Jag och J var ute i skogen och plockade blåbär som håller på att omskapas till en paj inne i ugnen just nu. Stötte även på ett gäng myror och efter ca 10 sekunders studerande av dessa konstaterar J: "Om man ger dem en komplex uppgift, så kommer de aldrig att lösa den". Det får bli dagens kommentar.

Nej vänner, nu ropar en kall öl från kylen på mig!

kl är 06:09. I Japan är den 12:09. Vi gick och lade oss för ca 4h sedan efter att ha rest i 26h. Totalt slutkörda. "jaha" tänkte kroppen. "En middagslur". Så med tanke på att klockan för oss är mitt på dagen så var det väl dags att kliva upp nu, 4h senare... det här blir en intressant dag.

E fantastisk resa har det varit, känns som man har fått rätt stor inblick i Japanska kulturen trots att vi bara turistat runt i landet. Kommer kanske någon mer berättelse senare men nöjer mig nu med en sammanfattning av Japan:

- De är mkt dåliga på Engelska

- Trots bristande kommunikation är de alltid hemskt hjälpsmma. Frågar du någon om vägen följer de med flera hundra meter och visar. Sen kan det bli helt fel ändå om de missförstod frågan, vilket de ofta gör...

- Dryckesautomater överallt. Verkligen överallt. Jag menar det- överallt.

- Varmt, särskilt i städerna. kändes som 99% luftfukighet

- AC- en förutsättning. Fast man behöver ju inte överdriva

- Gröna berg och, vatten och dalgångar mellan städerna. Vackert att se men kanske inte så lättframkomligt alla gånger.

- Trångt. Stockholm innerstad har aldrig känns så luftig.

- Alla har paraply. Varför? Solskydd? Accesoar? Det finns tom paraplyställ på de flesta restauranger.

- På tal om restauranger- de finns också överallt. Mat, mat, mat. De har en slags pub där man sitter runt bardisken/köket och äter middag, och jättemånga snabbmatslunchställen där vi har att lära. Snabbt, billigt (man beställer i automat och lämnar biljetten till servitrisen) och framförallt gott! Mest olika nudelsoppor men mkt olika fiskrätter och ibland kött. McDonalds var inte speciellt stort i Japan och det förstår jag.

- Inga sopkorgar. Man kunde bära med sig ett tuggummipapper en hel dag för man hittade ingen sopkorg. Ändå otroligt rena städer. Disciplin...

- Renlighet. Man badar i varma bad och tvättar sig stup i kvarten. Känns trevligt, särskilt med tanke på värmen..

Jogging har det blivit, lite sporadiskt på morgnarna. Inget ambitiöst men otroligt skönt, och så mkt mer man får se av de ställen man bor på också. Har haft ont i en fot nu ett par veckor, men jag har ändrat lite i löpsteget och då känns det inte. Mer om det senare... nu ska jag ladda över bilder!

Som sagt, drog ut på sörmlandsleden direkt efter jobbet idag. Det var ohyggligt varm och jag hade inte riktigt druckit vatten som jag borde under dagen. Så efter ca 5km var halsen snustorr och den annars så sköna solen kunde gärna få sticka och brinna (haha..) Joggar så förbi en skylt som jag sprungit förbi hur många gånger som helst tidigare, på skylten står det klart och tydligt "Källa" och så en pil in mot skogen. Näst intill döende springer jag förbi skylten samtidigt som jag funderar över hur jag ska överleva hela väge hem utan vatten. Det är inte förren ytterligare ett par minuter senare som jag reflekterar över skyltens innebörd. Tänker på en del djur som kan lukta sig vatten... jag skulle inte överleva länge i det vilda. Vänder tillbaka, hittar källan och släcker törsten med underbart iskallt vatten.

Lite (mycket) om mina nya Go Lite- störtsköna, när man väl lärt känna dem. De har en rätt unik sula, som ni kan se på bilden. En form av jätte-dubbar som liksom hjälper till att parera små ojämnheter i marken. De beter sig helt enkelt inte riktigt som en vanlig sko, och det tar ett tag att vänja sig vid det. Så de första kilometrarna kände jag mig rätt osäker bland stenar och rötter, men mot slutet av rundan kändes de desto bättre. Riktigt följsamma skor, skön löpkänsla. Hälgreppet är det bästa jag haft. Sen är de lite för smala vid mellanfoten och lite för breda över framfoten för just mina fötter, men snörningen är superb så det går bra att fixa med hjälp av det. Så, jag rekommenderar denna dojja om ni vill ha en följsam terrängsko, men den behöver lite på sig för att visa vad den går för. Jag gissar att jag kommer gilla den ännu mer med tiden. Tack vare de här konstiga dubbarna ger de tillräckligt bra stötdämpning för grusväg och kortare sträckor på asfalt också utan att man förlorar löpkänslan i terrängen (har inte testat dem på längre asfaltssträckor, men det var ju heller inte till det jag köpte dem..) Fick en del blåsor, men det får jag alltid med nya skor och dessutom i värmen. Var det ngt mer? just det ja, perfekta om det är tex mkt klippor, ger bra fäste.

Jaha. Om 16h lyfter planet till London, där vi byter för att fortsätta till Osaka i Japan. Packning pågår. Löpardojjorna är med.

Vi ses om två veckor!