Hur var det då i Åre? Sammanfattningsvis: Grymt skönt. Bara att vara ledig, vara där det är vinter, stå på skidor...

En grej jag skrivit om tidigare är dessa fantastiska leder som finns här och där som små guldkon i omgivningarna. Sommar-som vinterleder. DÄR har vi dock en väsentlig skillnad som bör ta i beaktande när man ska ut på en tur. Första dagen, full av förväntan såg jag ut en rutt över fjället som kändes lagom. Flirtade lite med liftkillen så jag fick åka liften upp en bit mot den utsedda leden. Det här gick ju bra. Hoppade av liften, vet inte riktigt vad jag tänkt mig egentligen men jag började känna mig lite osäker när jag började saxa uppåt fjället i drivsnö medan alla andra glatt svängde neråt och svischade elegant nedför backen igen. På kartan såg det ju så kort ut..leden skulle ju börja precis ovanför liften...

ca 90 min senare, ca 200m längre bort och med sviktande mod fick jag äntligen syn på den: stolpen med ett rött kryss i toppen! Där var den efterlängtade leden. Humöret och orken med det i topp, tog mig på lättare skidor fram till leden. Äntligen..men jag hade kasnke förväntat mig att den skulle vara mer uppåkt? Nåja, där fanns en skylt iaf, Lillåstugan 2,1km. Det verkade lagom, riktade skidspetsarna åt det håll skylten visade. Skönt, nu verkar det gå lite utför... hmm, rätt brant...nästan så jag måste sicksacka lite...så in i helvete brant! Fall. Upp, nerför, kullerbytta. Upp, nerför, rumpplask. Upp nerför, magplask. osv osv x 100 ungefär. Lössnö, drivsnö och minst 90° lutning (if U ask me..). Ytterliggare ca 90 min senare hade jag tagit mig ytterligare ca...500m.

Kom så småningom ut på en praparerad led som tog mig fram till stugan, där en gumma serverade en gudomligt god Rågmacka och Kaffe. Hemfärden gick över betydligt trvligare leder och väl hemma fick jag förklaringen på hur sjutton dom kan dra lederna nerför ospårade stup- jag hade givetvis valt ut en sommarled till min första tur.

Vis av mitt misstag valde jag med större omsorg i fortsättningen och fick många fantastiska turer över ett soligt fjäll, på laom uppåkta och väl markerade leder.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kände för lite förnyelse, så välkomna till till min nya blogg!...

Förutom det rent konkreta med dalande form och förlorade träningspass så finns det ytterliggare en baksida med att gå runt och vara skadad en längre tid. Man tappar en del av sin identitet, det där "löpar-jaget". När kollegorna i fikarummet pratar om...

Har precis packat ryggsäcken, i morgon bär det av på Sörmlandsleden igen =) Förhoppningsvis mer löpning än förra gången. Startar i Östertälje, 12km till Brotorp, ytterliggare 7 till Lida och sen vidare mot Paradiset. Övernattning i vindskydd innan ja...

Det finns fördelar med att vara skadad. Man har mer tid att göra sånt man annars prioriterar bort, hinner också träna sånt man annars försakar. Man får längta efter att springa.... Och man får tid att känna efter.   Fast den här skadeperioden har ja...

Sprang i morse. Lite vilse dessutom så det blev nästan en timme. Hade inte direkt ont medan jag sprang, men mer ont efter... nu har jag en röd snygg elastisk tejpremsa som allierade elastotejpare menar ska kunna hjälpa. Jag är skeptisk. ...