En intressant sak med löpning är att det kan kännas så olika från gång till gång. Vissa dagar är benen lätta medan man andra dagar känner man sig mer som en elefant. Det händer ibland, särskilt när det är kallt, att jag liksom tappar känseln i benen. Idag var en sådan dag. Första två kilmetrarna kändes riktigt bra, kroppen var lätt och det var kul. Sen efter ett tag, tror det hör ihop med att rumpan och låren blir kalla, så förlorar jag på nått vis kontakten med benen. Jag ser på omgivningen att jag rör mig framåt, jag hör på andningen att jag flåsar rätt bra och jag ser neråt och konstaterar att jodå, jag springer. Men jag har ingen som helst känsla för om det går fort eller långsamt och försöker jag ändra farten händer just ingenting. 5-6 km i hade jag den här känslan, eller icke-känslan, tills jag glider ut på asfaltsvägen och lämnar skogen bakom mig. Testar en liten en fartökning. Och så plötsligt är de tillbaka igen, benen. Jag välkomnar dem genom att hålla uppe farten tills jag svänger in på gården nedanför kontoret. En titt på klockan, 59 minuter, och konstaterar att det var en väl utnyttjad friskvårdstimme.

Och nej, jag ångrar  mig inte.

Onsdag morgon, kl 07.42 Veckans friskvårdstimme, vilstaskogens 5 km spår väntar på att trampas av mina fötter. Det är kallt ute. och mörkt. Jag har träningsvärk i benen och lite ont i bröstryggen, nån låsning som Danne får fixa i helgen. Halv sov på tåget, lite nyvaken. Skulle helst vända och ta tåget tillbaka till sthlm, krypa upp i soffan under ett varmt täcke och se på dåliga tv-program hela dan. Vill INTE ut och springa... tur att INTE inte är ett alternativ såna här gånger, för jag sätter 100 miljoner på att jag INTE ångrar mig när jag kommer tillbaka.

Kom just hem från bio, såg Lejon och Lamm. Bästa filmen på länge, vilket iof inte säger så mycket. Har inte sett speciellt mycket film på slutet, däremot kan jag starkt rekommendera serien "the Office" (den amerikanska, inte brittiska). Iaf, innan jag hoppar in i duschen och sen somnar i soffan så tänkte jag lägga upp några bilder från helgens tävlingar! Det är Jocke och Bruno på lundbänken och Jimmy som vann med sin ardenner.

För 680kr har jag köpt mig drygt 4 timmars kroppslig plåga. Anmäld och klar till Maran 2008. Sweet!

Idag blir det jogging med F&S kl 18, tänkte köra igenom alla muskelgrupper på gymmet innan. Sprang en liten runda i lördags med Jockes prickiga djur, ser så härligt ut när han sträcker ut i skogen. Tror inte det går att trötta ut den jycken, så mycket energi... Fick ihop 5h löpning exakt förra veckan, blir ungefär lika mycket denna och sen en lugnare vecka igen. Hoppas bara på snö nu, dels så man kan åka lite skidor och så blir det ju så mycket finare ute med lite vitt! (visst låter det som jag är rutinerad när det gäller skidor? Som att jag varje år står i spåret med första snön. Så är tyvärr inte fallet, även om jag gärna vill tro att det är så själv ;-) De senaste åren kan jag nog räkna antalet skidturer på ena handen, och så även om jag amputerar några fingrar...)

Var något så fint som en startplats på Göteborgsvarvet! Så nu brorsan är det dags att börja jogga. Ett par nya skor i julklapp kanske?

Igår tillbringades hela dagen på skogskörningstävling bland de västgötska bönderna, alla kläder luktar skog, hö och hästskit. Nu sitter man nyduschad på kontoret och pillar bort den sista skiten under naglarna. Som ett hopp mellan två världar, och trots att jag valt att leva den senare måste jag säga att jag trivs rätt bra i den förra.

Det blev riktigt spännande tävlingar. Jag var skitnervös trots att jag bara var en bakgrundsfigur. Tyvärr inget avancemang till SM, det saknades 3 ynka poäng.. vilket kan omräknas i tre ynka centimeter mellan stockarna på lundbänken, vilket är nästan ingenting. Men som så ofta i tävlingssammanhang handlar det om att ha marginalerna på sin sida.

I morgon kväll kommer lite bilder från tävlingarna!

En liten notis om dagens träning hinner jag innan jag går. Det blev ett 7 km-pass i kronskogen innan lunch, den här friskvårdstimmen vi får en i veckan är guld värd, spåret i skogen är sällan så efterlängtat som mitt under arbetsdagen. Lugnt pass dock, var ute i 42 minuter.

Om några timmar åker vi till min största storebror där helgen ska spenderas. Snöar rätt mkt ute nu så vi får väl se hur väglaget är.. kul ska det bli iaf, ikväll blir det god mat och några öl  =). Lördag vet jag inte vad vi hittar på (förutom en joggingrunda...) men på söndag ska Jocke och Bruno tävla i skogskörning. Jag ska vara medhjälpare, vad nu det innebär. Antagligen gör jag något som ger en massa poängavdrag, typ klappar hästen för mycket, och sabbar allt för brorsan.

Sen har vi en överraskning med oss också men den kan jag inte skriva ännu, ifall han får för sig att gå hit och läsa... så Jocke, läser du det här så kan du börja frukta det värsta =) haha.

Såhär såg Jocke och Bruno ut under inspelningen av Arn, som snart kommer på bio. Något att se fram emot. (För övrigt när det gäller Jan Guillou tycker jag att han är en stor skit, han har uttryckt sig jävligt illa när det gäller Unni Drougges självbiografiska bok om kvinnomisshandel. Han påstår att hon fantiserat ihop det, trots bevis från hennes sida, och behåller misshandlaren själv som agent...)